MyFifteenMinutes

Vet inte riktigt vad gör här inne egentligen, det var ju inte igår om man säger så och alla välvilliga själar som hade intresse för min blogg en gång i tiden har nu tröttnat. Med all rätt. Men jag kände såhär, här sitter/ligger jag klockan halv fem på morgonen och kan inte somna, jag börjar jobba om ganska exakt fyra timmar och bara det i sig är ju ett helvete. Vad ska jag göra? Skriva nån aptråkig uppdatering på fejjan om hur synd det är om mig som inte kan somna? Nej! Vem bryr sig?! Ska jag skriva ett kapitel i min bok? (Ja det är min smyghobby) Nej! Orka skriva så mycket?! Så då kom bloggen väl till pass för en gångs skull=) På fullt allvar känns det som att jag är jetlaggad eller nått. Eller vid närmare eftertanke är det nog inte så.. Hade jag bara lagt mig ner ordentligt, stängt av datan och släckt lyset hade jag nog med största sannolikhet somnat på fem röda. Så varför gör jag inte bara det? Jag vet faktiskt  inte om jag ska vara riktigt ärlig, känns nästan lite skrämmande bara rent spontant. Skit samma, bara att bita ihop. If worst comes to worst så e det väl bara att kämpa mig igenom morgondagen på jobb utan en blund... Nu ska jag inte tråka ut er längre. Punkt